Äntligen. Gud hör bön, igen!
Pappan har brutit med människan! Människan som jag har haft sån ångest över. Förfasat över att hon ska finnas i min sons liv, och då indirekt i mitt liv.
Hon är avpolleterad, dumpad, sågad.. borta. Det är slut. Har han lovat.
Fick hela historian berättad idag av pappan vid köksbordet. Han behövde prata av sig.. föklara.. jag fick säga mitt.. '
Tjoho! Trägen vinner!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Skönt att han kan och vill anförto dig...bra att du inte heller missbrukar hans förtroende. Ni kommer ju alltid att vara Williams föräldrar och alltid vilja hans bästa!
Vi har väl alla "hamnat" i galen tunna...några av oss tom flera gånger. Dåligt omdöme gör mig inte alltid till en dålig människa...som sagt det är gudomligt att förlåta eller hur?!
Fortsätt att vara den du är...klok!
Kram Claire
Skicka en kommentar