Med risk över att vara tjatig så måste jag få berätta hur himla lycklig jag är!
Det är en känsla om nästan är övermäktig!
Att vakna varje morgon med ett leende på läpparna, att känna värmen över att se och känna S brevid mig.. det känns nästan overkligt.
Att det kunde kännas så här hade jag ingen aning om.
Att få uppleva kärlek. Att få uppleva hur det är att vara älskad just för att jag är jag.
Att våga ta emot den kärlek han ger mig.
Att känna så mycket kärlek för en annan människa så det nästan gör ont..
Nu förstår jag inte hur jag har kunnat leva ensam så länge.. fast det hade ju sina förklaringar.
Jag är ju ingen person som gör något halvdant. Eller att jag inte alls träffat någon som varit värd att älskas och inte givit mig den trygghet som S gör..
Jag ser så fram emot en framtid med honom.
Tänk att lilla jag äntligen fick uppleva det som ni andra har berättat om..
Åh vad jag önskar att alla i hela världen fick känna så här och må så här bra.
För det är en känsla som slår allt! ( nja.. inte känslan att få barn förstås..fast det är ju en annan underbar kärlek)
Så mera kärlek till folket!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag sa ju att du också skulle få känna det. Ibland så gå man bara lite omvägar innan man möts.
Jag är så glad för din skull.
Kramar
Tack Anneli.. du har sagt det men jag har aldrig trott på det.. Fast nu tror jag på dig;)
Skicka en kommentar