Arlanda

Skjutsade sonen H till Arlanda. Han ska göra en livs resa- åka till Australien i tre veckor!!
Fatta!!
Han var så sjukt nervös! Pratade oavbrutet hela vägen. Sån resfeber att jag tror den hade givit riktig feber med. Och rännski...

Första gången han reser själv. 19 timmar! Oh lord så länge!
Det är till att man hittar och får någon vettig brevid sig på planet då..
Annars blir det en lång låång plåga... förstå att hamna brevid nån snordryg jävel, eller nån som luktar illa.. eller nån som somnar och faller ner på en hela tiden.. oh oh..

varje gång jag åker mot Arlanda så får jag en sån där skön känsla. En känsla av hopp, förväntan... glädje..
Om en och en halv vecka är vi på väg och får uppleva det-Äntligen!