Idag har jag utsatts för spindlar på KBT behandlingen!
Fy... jag grät, fick ångest, fick andnöd, huden blev flammig och kliade... oj oj ...
MEN.. jag satt kvar! Jag lyckades flytta stolen närmare, jag tittade, jag skrek inte, jag sprang inte ut och jag dödade den inte!!
Den lilla lilla spindeln låg i en burk- med lock- inuti en stor genomskinlig låda.
Ja.. det låter larvigt, men för mig är det inte det. Jag tom lät henne ta av locket på burken.
Fasiken vad jag är stolt över mig själv.
Vi började med en, men den hade för långa ben, så hon fick byta ut den mot en mindre.
Jiiihaaaa jag är på gång- mot en spindelräddsfritillvaro!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar