Som jag har nämt tidigare så är jag ju lagledare för pojkar 01 i innebandy. Från början så var jag även tränare.. det var lite för mycket, milt sagt. För det första en sån som jag. Fullständigt osportslig. Vig som ett kassaskåp. Inte kan springa. Inte kan hoppa.
Som sagt.. fel..
Då kom mina två räddade änglar och tog över. Två pappor i laget. Den ena gammal innebandy målis och den andra .. ja ganska vältränad.
Ja.. bättre förutsättningar om man säger så.. !
Jag gillar att visa dom min uppskattning. Som jag gjorde i julas med. (ni kanske kommer ihåg att föräldrarna glömt mig då.. ? Att dom skämdes.. kom med blomma flera dagar senare..)
Så, jag startar återigen en insamling till tränarna.
Jag mötte en förälder i laget och berättade. Sa att jag tänkte köpa dom varsin Whiskey.
Det hade hon en åsikt om. Att det var motsägesefullt att ge sprit till sportsmän.
Men sörrö, det tycker då rakt inte jag! Näää det finns väl ett privat liv med?
För vad vore väl mitt liv om jag inte fick ta mitt glas med rött till helgen?
Skulle kanske ha svarat något surt.. hon är läkare. Dricker läkare?! Eller lever dom över huvudtaget ett liv utanför sjukhuset tro..!?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar