Lite synd om mig..

Det är lite små synd om Sandbergskan nu! Ganska mycket synd...
Efter snöskottningen i fredags så har kroppen slutat funka!
Höften har låst sig, ryggen känns som den är av, kryckorna gav axlarna en omgång och värker som f-n, tummarna är inflammerade sen förut.. och inte blir dom bättre av att bära runt en tung kropp på kryckor!
Åh fyyyy så tröstlöst det är just nu!
Och så blir jag grining och småkinkig. jo, man kan bli kinkig utan att använda fel blöjor.. '

Stackars S fick se en helt ny sida av mig igår.. fast jag försökte hålla ihop.. fast det är ju ganska bra ändå.. för det är ju så här mitt liv är lite då och då..
allt är ju inte guld och gröna roliga trevliga skogar..!